Kirofonetikens ursprung och praksis

ㅤMed J. W. Goethes (1750 -1832) metamorfoslära och Dr. Rudolf Steiers (1861 – 1925) antroposofi som grund utvecklade Dr. Alfred BAur (1925 – 2008) terapiformen kirofonetik. I kirofonetiken överförs språkljudens strömningsformer till kroppen med en lätt strykning samtidigt som ljuden uttalas.

Dr. Alfred Baur

ㅤI sin bok ”Lautlehre und Logoswirken” (på svenska Ljudlära och Logosverkan) beskriver Dr. Alfred Baur hur kirofonetiken kom till.

ㅤ”De tankar som jag framställer i denna bok, har kommit till mig genom mitt yrkesarbete. Jag stod inför en gåtfull fråga, som jag ingenstans fann tillfredsställande svar på. Min hustru, som är medicinläkare, och jag ledde ett språkterapeutiskt institut i Linz i Österrike. Vi behandlade övervägande barn som led av olika slag av stamning eller som inte talade rent, alltså med talfel som kunde korrigeras.
ㅤ Förutom denna verksamhet i institutet för språkterapi arbetade jag i ett neurologiskt- psykiatriskt sjukhus som logoped. Våren 1972 presenterades där för mig en treårig pojke som var helt stum. Hans hörsel var perfekt och man fann heller inga andra orsaker till hans störning.
ㅤ Jag kom då att tänka på hur man arbetar inom dövstumspedagogiken. Man klappar lätt på ett ställe mellan skulderbladen och sjunger samtidigt ett ljud mot ryggen. Därigenom stimulerar man den kännande perifera hörseln som ryggens hud är särskilt mottaglig för. Detta gjorde jag med Markus, som pojken hette. Han lät mig gärna göra det, log vänligt men gav aldrig ett ljud ifrån sig, inte heller när han drev omkring på avdelningen. Där blev han systrarnas och patienternas bortskämda älskling.
ㅤ Jag tänkte, att eftersom Markus var oförmögen att härma efter det som talades, så måste jag gestalta mitt tal mer intensivt. Någonting borde utspelas på hans rygg som passade till och som förstärkte de talade ljuden.
ㅤ Jag kände väl till luftströmmarna, hur de förlöper i sin egen form för varje ljud som uttalas. Årtionde av övning med barn, att rätt bilda ljuden, hade lämnat efter sig synliga bilder för de olika strömningsvägarna.
ㅤ Jag lade alltså Markus på magen på undersökningsbordet, ställde mig framför hans huvud och strök med mina händer den karakteristiska formen på hans rygg, samtidigt som jag uttalade ett ljud. Jag gjorde alltså på ryggen det samma som sker med luften i munnen när man talar.
ㅤ För varje ljud måste motsvarande strömningsform göras. Men den kan inte göras godtyckligt. Man måste fråga sig: I vilken zon på kroppen återfinner jag de olika artikulationszonerna? Språkorganismen med lungor, struphuvud, munnens och näsans rum kan ses som en liten människa som står i ett bestämt förhållande till hela gestalten.

Exempelvis frågade jag mig: Vilken form måste händerna göra när ett L ska gestaltas? När man artikulerar L lyfter man tungan högt och berör med dess spets en bestämd punkt i gommen bakom framtänderna. Andningsluften strömmar då förbi på båda sidor och bildar två luftarmar ut ur munnen. På ryggen återfinner vi samma punkt mellan skulderbladen. Formen för L stryks således så, att rörelsen går runt denna punkt och vidare ut över armarna. Så måste helt bestämda beröringsformer hittas för varje ljud.
ㅤ Denna behandlingsform kallade jag ”Chirophonetik” – på svenska ”kirofonetik”. Detta uttrycker att ljudets (grek. Phone) form förmedlas genom händerna (grek. Cheires).
ㅤ Jag strök alltså de karakteristiska formerna på Markus rygg och uttalade samtidigt långsamt motsvarande ljud. Han älskade behandlingen och efterhand började han jollra när han lekte för sig själv. Eftersom man inte visste var man skulle göra av honom, stannade han flera månader i min vård på sjukhuset. Han gjorde tydliga framsteg, började tala de första orden och blev för var dag mer förnöjd.”

(Översatt: Lena Forsberg)

ㅤ1976 introducerade Dr. Alfred Baur kirofonetiken för några vänner som arbetade inom läkepedagogiken. De hade ansvar för barn med många olika problem. Kirofonetiken visade sig snart vara till god hjälp och har så funnit sin väg in i läkepedagogiken. Användningsområdena har utvidgats steg för steg. Snart visade sig kirofonetiken också vara en hjälp vid medicinsk vård vid organiska sjukdomar och som ett komplement vid psykoterapeutiska behandlingar.
ㅤ Så har terapin som ursprungligen var för att stärka språket nu blivit en terapi som når in på den medicinska läkekonstens arena. I samarbete med läkare är den ett värdefullt komplement till den medicinska terapin.

ㅤBaserad på en medicinsk eller kurativ diagnos och patientens anamnes sätter terapeuten samman en ljudmedicin som är individuellt anpassad till patientens behov. I terapin överförs ljuden genom terapeuten till patienten genom stämman och en tydlig rytmisk taktil beröringslinje.
ㅤ Beröringssinnet meddelar oss något som är mycket viktigt för människans livskänsla. Den ger oss den säkra upplevelsen av att världen är verklig och att vi själva är på plats inom vår egen hud. Denna ökade självkänsla gör att patienten kan känna sig säker och trygg i sin kropp.
ㅤ Berörings- och språksinnena förenas i ett förstärkt iakttagande. Ljuden utvecklar sin verksamhet i kroppens liv. Språkljudens ordnande kraft kan aktivera de självläkande krafterna på ett omfattande sätt. Spänning och avspänning balanseras, andning och puls harmoniseras.
ㅤ Som speciella användningsområden (utöver språkproblem och inom läkepedagogiken) kan nämnas stressrelaterade sjukdomar, utmattningssyndrom, oro och sömnlöshet, rekonvalesens och liknande.
ㅤ Genom samarbete med läkare utvidgas ständigt kirofonetikens möjligheter.