Kirofonetikens ursprung och praksis

ㅤMed J. W. Goethes (1750 -1832) metamorfoslära och Dr. Rudolf Steiners (1861 – 1925) antroposofi som grund utvecklade Dr. Alfred Baur (1925 – 2008) terapiformen kirofonetik. I kirofonetiken överförs språkljudens strömningsformer till kroppen med en lätt strykning samtidigt som ljuden uttalas.

ㅤI sin bok ”Lautlehre und Logoswirken” (på svenska Ljudlära och Logosverkan) beskriver Dr. Alfred Baur hur kirofonetiken kom till.

ㅤ”De tankar som jag framställer i denna bok, har kommit till mig genom mitt yrkesarbete. Jag stod inför en gåtfull fråga, som jag ingenstans fann tillfredsställande svar på. Min hustru, som är medicinläkare, och jag ledde ett språkterapeutiskt institut i Linz i Österrike. Vi behandlade övervägande barn som led av olika slag av stamning eller som inte talade rent, alltså med talfel som kunde korrigeras.
ㅤ Förutom denna verksamhet i institutet för språkterapi arbetade jag i ett neurologiskt- psykiatriskt sjukhus som logoped. Våren 1972 presenterades där för mig en treårig pojke som var helt stum. Hans hörsel var perfekt och man fann heller inga andra orsaker till hans störning.
ㅤ Jag kom då att tänka på hur man arbetar inom dövstumspedagogiken. Man klappar lätt på ett ställe mellan skulderbladen och sjunger samtidigt ett ljud mot ryggen. Därigenom stimulerar man den kännande perifera hörseln som ryggens hud är särskilt mottaglig för. Detta gjorde jag med Markus, som pojken hette. Han lät mig gärna göra det, log vänligt men gav aldrig ett ljud ifrån sig, inte heller när han drev omkring på avdelningen. Där blev han sjuke-systrarnas och patienternas bortskämda älskling.
ㅤ Jag tänkte, att eftersom Markus var oförmögen att härma efter det som talades, så måste jag gestalta mitt tal mer intensivt. Någonting borde utspelas på hans rygg som passade till och som förstärkte de talade ljuden.
ㅤ Jag kände väl till luftströmmarna, hur de förlöper i sin egen form för varje ljud som uttalas. Årtionde av övning med barn, att rätt bilda ljuden, hade lämnat efter sig synliga bilder för de olika strömningsvägarna.
ㅤ Jag lade alltså Markus på magen på undersökningsbordet, ställde mig framför hans huvud och strök med mina händer den karakteristiska formen på hans rygg, samtidigt som jag uttalade ett ljud. Jag gjorde alltså på ryggen det samma som sker med luften i munnen när man talar.
ㅤ För varje ljud måste motsvarande strömningsform göras. Men den kan inte göras godtyckligt. Man måste fråga sig: I vilken zon på kroppen återfinner jag de olika artikulationszonerna? Språkorganismen med lungor, struphuvud, munnens och näsans rum kan ses som en liten människa som står i ett bestämt förhållande till hela gestalten.

ㅤExempelvis frågade jag mig: Vilken form måste händerna göra när ett L ska gestaltas? När man artikulerar L lyfter man tungan högt och berör med dess spets en bestämd punkt i gommen bakom framtänderna. Andningsluften strömmar då förbi på båda sidor och bildar två luftarmar ut ur munnen. På ryggen återfinner vi samma punkt mellan skulderbladen. Formen för L stryks således så, att rörelsen går runt denna punkt och vidare ut över armarna. Så måste helt bestämda beröringsformer hittas för varje ljud.
ㅤ Denna behandlingsform kallade jag ”Chirophonetik” – på svenska ”kirofonetik”. Detta uttrycker att ljudets (grek. Phone) form förmedlas genom händerna (grek. Cheires).
ㅤ Jag strök alltså de karakteristiska formerna på Markus rygg och uttalade samtidigt långsamt motsvarande ljud. Han älskade behandlingen och efterhand började han jollra när han lekte för sig själv. Eftersom man inte visste var man skulle göra av honom, stannade han flera månader i min vård på sjukhuset. Han gjorde tydliga framsteg, började tala de första orden och blev för var dag mer förnöjd.”

(Översatt: Lena Forsberg)

ㅤ1976 introducerade Dr. Alfred Baur kirofonetiken för några vänner som arbetade inom läkepedagogiken. De hade ansvar för barn med många olika problem. Kirofonetiken visade sig snart vara till god hjälp och har så funnit sin väg in i läkepedagogiken. Användningsområdena har utvidgats steg för steg. Snart visade sig kirofonetiken också vara en hjälp vid medicinsk vård vid organiska sjukdomar och som ett komplement vid psykoterapeutiska behandlingar.
ㅤ Så har terapin som ursprungligen var för att stärka språket nu blivit en terapi som når in på den medicinska läkekonstens arena. I samarbete med läkare är den ett värdefullt komplement till den medicinska terapin.

ㅤ Hur upplever patienten kirofonetik?

Vad är det som händer när vi talar? vi artikulerar ljud, stavelser och ord och låter utandningsluften strömma genom munne på olika sätt för varje ljud. T.ex. vid «B» håller man tillbaka luften genom att stänga läpparna, vid «F» strömmar luften ut mellan läppar och tänder. Vanligtvis gör man sig inte alls klart vilka konstfärdiga rörelser som utföres vid artikulationen. Inga andra rörelser utföres så exakt som när man talar. Varje talpedagog vet hur svårt det är att arbeta med språkfel, att korrigera eller inöva nya rörelser. Detta är p.g.a. att talrörelserna försiggår i det skjulte och därför är svåra att härma.

Under en kirofonetik-behandling ligger patienten för det mesta på en massagebänk. Terapeuten stryker en bestämd form på rygg, armar eller ben och uttalar samtidigt det motsvarande ljudet. Patienten hör ljudet och känner samtidigt terapeutens händer, deras värme, det lätta trycket och strykningens for och iakttar således ljudbildningsprocessen med såväl språksinnet som beröringssinnet. Även om patienten tycks ta emot behandlingen passivt, så är uppmärksamheten koncentrerad på samstämmigheten mellan det akustiska intrcket och rörelsens form. Ljudet höres och formen «läses». Dette intryck repeteras flera gånger. Ljudintrycket och beröringsupplevelsen förbinds mero och mer. Ljudformerna börjar inpräglas, det som patienten hört och känt stämmer med vartannat. I patientens inre uppstår således impulsen till att härma ljuden. Då det arbetas med ljud utan ord, blandas inget tankemässigt in i upplevelsen. Liksom då vi var barn och lärde att tala utan vaket medvetande, när språket liksom växte fram i oss, så väcker kirofonetiken impulsen till ljudbilder, till stavelsesbilder, – till språket.

De ljud som användas i terapien väljes på ena sidan ut ifrån ljudens fenomenologi, på andra sidan ut ifrån den medicinska, läkepedagogiska eller tal-terapeutiska diagnosen

Kirofonetik i familjen

Kirofonetik är en individuell terapi, som även en när familjemedlem kan utföra. Efter en noggrann instruktion och ev. korrektur kan behandlingen göras dagligen hemma och så vara till hjelp i svåra situationer, t.ex. när en handikappat person finnes i familjen. Liksom språket förbinder människor så finnes det en social kraft i kirofonetiken.
ㅤ